Jag en pratkvarn, näh du skämtar!

Seminariet gick riktigt bra idag, bättre än förväntat. Jag har inga direkta problem att prata för mig och om mina åsikter =/ *skratt* Det har min studiegrupp fått känna av! Det svåra är inte att få mig att prata utan att få mig att sluta prata (nä, så allvarligt är det inte).

Frågorna vi framförallt tog upp var hur vi som lärare/pedagoger ska hantera läs- och skrivsvårigheter i skolan, idag och i framtiden. En skrämmande siffra är att i genomsnitt finns det 4-8 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter/ dyselexi som inte får hjälp. Varför? Är det bara lärarens/ pedagogens ansvar eller ligger ansvaret på skolan, ledningen, regeringen? Hur ska en lärare/pedagog ensam klara av allt? krävs det ett fördelat ansvar, hur isf?

Massor med viktiga diskussioner togs upp som rör läs- och skirvsvårigheter. Många upprörda känslor och frustrerade kommentarer kom fram, vilket är lätt hänt eftersom vi är en stor klass med många skillda åsikter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Stella Kei Store